Helgen som Gud glömde
Eftersom jag jobbat rätt sent var det bara att stressa hem och duscha direkt. Jag tog mig en stänkare för att komma i kapp de andra, tänkte jag.
Vi skulle mötas vid Dramaten. Jag skådar upp mot trappan. Ingen är där. Har jag blivit lurad? ...tänkte jag.
Nej! Där längst upp i högra hörnet såg jag en bekant!
Lena satt där. Jag gick upp för trappan och sa BU!
Lena: - Nämen Tjaabbaaa Verran! huyree leeget? Deee vao inte igoorrr? Jag har tagit en after wöörk(eller fem).
Jag konstaterade att jag låg efter. Men sedan kom resten och jag sågs genast som normal.
Vi hade bord på en restaurant på Nybrogatan vid namn Rice. Ett trevligt ställe minsan.
Däremot var man rätt sugen på att dra med sig reserverat-skylten hem.
Tänk tanken att bara kunna ställa ned denna vackra sak på valfritt bord(Mc Donald´s).
Fuck You, det här bordet var faktiskt reserverat! Nananananana!
Här har kvällen inte spårat ännu.
Vill bara tacka Jenny för att jag fick gråta så mycket(av skratt). Tack vare dig drömde jag att jag var VD för Fazer.
Lördagen började bra. Det var dags för "stillsam" middag med mina fruar Sanna och Tove.
Jag hade bokat bord på Garbo i all enkelhet, vilket var mycket uppskattat av mina fruar.
Efter mycket vin(för mycket) spårade kvällen. Därför lämnas inga bilder ut.
Tove spillde ut minst ett dussin öl över flintskalliga anabol-tuggande män.
Sanna blev buren av en flintskallig man med hatt. (På befallning av Tove). Han tappade henne mitt på dansgolvet efter fem meter.
Sanna ville hämnas och gick fram till en annan snubbe för att fråga om inte han kunde tänka sig att bära Tove.
Sanna kom tillbaka och sa med ironi i rösten: Nää, tyvärr Tove. Han tyckte att du hade för stor röv.
Tove som var för full för att uppfatta ironin gick bärsarkargång mot snubben och frågade varför han tyckte att hon hade stor röv.
Han svarade: Men jag har ju inte ens sett din röv?
Tove vände sig om och böjde sig framåt.
Jag och Sanna mötte menande blickar och tänkte : Tove ska inte ha mer.
Sanna fick vara hårvårdspsykolog åt en 50 årig dam eftersom att hon fick höra att Sanna var frisör.
Kan du klippa mig? frågade hon.
Sanna sa: fast det blir nog lite svårt just nu. (Men hon tänkte säga: Nej. Men vi kan klippa på låtsas och *klipper med fingrarna*).
Jag skötte mig närmast exemplariskt. Jag konverserade med en 35 årig cyklist.
Jag tänkte: Nästa gång jag ser en cyklist ute på ön tänker jag smälla upp bildörren så att du flyger ner i diket.
Det var med trötta steg i trasiga skor som jag haffade en taxi åt mig och mina fruar. Vi landade hemma hos mig, där vi däckade och vaknade dagen därpå med munnar som stank kloak.
Nästa helg blir en lugn helg....NOT!
Peace //
Jag har legat i koma!
God morgon säger jag...
Igår var en stor dag.
Jag satte mig för första gången på åtta år i förarstolen till en Go-cart!
Vi hade skoj i bilen... Jojjan, alltid på topp!
Föraren Sanna...alltid på topp!
...och jag är aldeles för töntig för att ens få vara med
Vi anlädde till Södertäljes största Go-cart bana med kraftiga nerver och grov irritation över att grabbarna gasat ifrån oss.
Vi möttes dock i väntrummet efter bilfärden. Dessa "män" var lagom nöjda över sin framfart.
Det skulle inte jag om jag vore ni... med den sittställningen ligger man lågt i kurs... =)
Det var dags för lagindelning. Kimmy fifflade med lapparna...
Detta var planerat in i minsta detalj...fiffel...
som tur var, drog Sanna nitlotten.
HAHAHA!
Det var dags att prova dessa snygga "Mulle-Meck dresser".
Somliga var snyggare än andra... och därför slapp jag vara med på bild.
Jag förstår att ni trodde att detta var Roy och Roger. Ledsen att behöva göra er besvikna.
Detta är Sanna och Josefin.
Kimmy trodde att han var cool med solbrillor och "Mulle-Meckdress".
Ledsen att behöva göra dig besviken.
Din stil är inte unik, andra har hunnit före dig.
Från vänster:
Emil, Bastufallarn, Alfred...och Ida.
Notera att Alfred inte riktigt känner sig hemma i denna dress. Försöker göra det bästa av situationen genom att dra sin jacka trendigt över axeln för att bli more high fashion. Lyckades han?...Faktiskt.
TUNGT!
Tyvärr kan jag inte berätta mer om Go-cart åkandet.
Jag vet faktiskt inte vad som hände...
Detta var det sista jag såg innan jag föll i koma...
...jag tror och hoppas att jag vann... ;)
Peace// Veronica
Dagen på året då hela familjen Wahlquist ligger hemma och är "sjuka"
Det är vårstädning på bygden idag.
Alla människor i den lilla byn Kungsberga (ute på landet) samlas kring byns allmänningar och vårstädar.
ALLA är där. Man har tagit med sig matsäckar, krattor, räfsor, spadar, grensaxar, motorsågar och gräsklippare mm.
ALLA är där...men inte familjen Wahlquist.
Nej, vi är inte där. Vi låtsas om som om vi inte existerade denna dag om året. Vi sitter inomhus, gömmer oss, spanar ut genom fönster och buskage. Vi är spioner.
Varför är vi inte med denna härliga dag?
Jo, vi är såna där bitterfittor som tycker att den nya unga generationen inte har någon koll. Dessa småbarnsföräldrar som aldrig sett en lie användas annat än på gamla filmer. Där alla samlades klockan 13:00 på dagen för att dela upp arbetsuppgifter.
Dela ut arbetsuppgifter är inget som existerar idag. Man tittar ut och ser tolv tjocka män sittandes på gräsklippare. Behövs det verkligen 12 pers för att klippa en fotbollsplan? Man ser fruarna kratta löv...måste ALLA kratta löv?
Idag slås minst ett dussin gräsklippare på prick klockan 10:00. Man vaknar med ett ryck och känner att dagen är förstörd. Dagen på året då man "måste" stanna inomhus.
Kvalitetstid med Veronica
I Måndags var jag ledig.
Jag vaknade och gick ner till nedervåningen. Min lillebror Marcus hade tydligen studiedag.
Jag fick en snilleblixt!
-Marcus, ska vi dra till SKANSEN?
Han tittade på mig utan att tveka, JA!
Min bror Marcus är inte som andra barn. Han är populärast bland tjejerna och hänger med de coolaste grabbarna i klassen. Men...
Varje morgon när mamma släpper av honom på skolgården så säger han hej då och ger morsan en rejäl puss på munnen inför alla polarna. Sen säger han hej då till mamma helt oberörd och skriker tjaaa! till grabbarna med skateboarden i högsta hugg.
Han är lite underlig min bror. Men just därför var han inte ens skeptisk till lite kvalitetstid med sin allra bästa...enda syster.
Vi såg mycket djur på skansen. Dock fanns ett litet skräckinjagande mönster bland dem...
Alla gav en viss antydan till sex...
Vi såg dagens saftigaste röv...
Vi såg ett lamm få orgasm av en solstråle...
Vi fann dagens PIMP bland lemurerna...han bjöd in till...
Vi såg babianer med stånd...
...och en ammande björnhona.
Kan bara säga att denna dag inte kunnat bli bättre. Det var mulet på vägen dit, soligt på skansen och regn på vägen hem. Ja, dagen gick som smort....tills....
Marcus skötte sig jätte bra enda tills vi skulle gå in i aphuset....
När vi befann oss i luftutrymmet mellan aphuset och utansidan...
Frågade han vad som fanns där inne.
Jag svarade: Det är ju apor här inne?
Marcus svarar snabbt: Ja, jag ser det...och pekar på bilden bredvid.
Men hämnden kom senare i T-centralen då en alkoholiserad, drogad mörk man kastade sig över hans axlar och säger högt i hans öra: YOU HAVE TO TAKE CARE OF HER! och pekade på mig.
Marcus höll på att svimma. Jag skrattade så att jag grät. Sen slet jag honom ur hans grepp och drog in honom i t-banan.
Vilken kvalitetstid han fått av mig, min bror....
Peace // Veronica
