Det är då det händer...
Det är bara på en lördag som man kan komma på att man faktiskt har köpt ett plagg som matchar farfars sexiga tapeter:
'
Nu bär det snart av hem till Anna som fyller 21! Grattis Anna!
Farfars tapet-tröja kommer snart hem till dig!
Peace// Veronica
'
Nu bär det snart av hem till Anna som fyller 21! Grattis Anna!
Farfars tapet-tröja kommer snart hem till dig!
Peace// Veronica
Somliga har kontaktannonser klara i arkiven...
Hallå där! När jag var hemma hos mor och far sist städade jag lite på mitt rum. Hittade min gamla mapp jag hade i årkurs 7,8 och 9.
Saken var bara denna att när jag tittade på baksidan fanns ett hemligt meddelande inristat i blyerts. Handstilen var spretig och stavningen usel.
När jag läste den gick det upp för mig vad det var!
Sanna en av mina allra äldsta och bästa vänner älskade att reta mig på lektionerna genom att klottra på mina papper och böcker (endast för att mina papper och böcker var klininskt rena till skillnad från hennes). Jag suddade bort hennes klotter och hon klottrade nytt. Så kunde en hel lektion gå till...
Men så en dag i årskurs 8 så dök vår klassföreståndarinna upp i aftonbladet med en stor bild och tillhörande text.
Det visade sig vara en lista på kontaktannonser inom stockholm. " Här är en mängd singlar i stockholmsstad".
Vår klassföreståndare fick ta en rejäl dos skit från elever som ständigt trackade henne. Sanna var en av dem.
Dääärför har hon tydligen gjort en kontaktannons åt mig på min mapps baksida!
Jag citerar: (fast med korrigerad stavning)
Hej! Jag Veronica Wahlquist söker man/pensionär, helst snygg men ful går också bra, helst Oves son.
Är du DIF'are kan du dra...
Stora fötter = inga problem. Spelar du golf är det =plus i kanten.
Jag är en vältränad liten sockertopp, lång och smal med liten vit pudel. Jag är konstnärligt begåvad och älskar långa muséeutflykter.
Ps. Jag är dööööläcker! intresserad ring mig på tel: 64753385693865897365873965879346598
+Jag är en riktig pudding / Veronica 8C
Tack Sanna! Jag har en kontaktannons färdig och klar ifall jag skulle bli singel(hope not).
Frågan är ifall man skulle få napp på denna smörja?! =D hahahahaha
Sanna, jag ska skriva ett cv till dig som heter duga...Promise...
Peace// Veronica
Hissa och dissa by Veronica
För att få fart på denna oseriösa blogg så har jag tänkt ut att ha lite mer "fasta rutiner".
Till att börja med: en slags hissa och dissa-lista.
Det är roligare att dissa, så därför börjar jag med det! ;D
Diss 1: Zendium tandkräm
Här om dan var jag på lokala Ica som är ungefär lika stor som farfars lägenhet. Kön till kassan var brutal. Medan jag stod där och var tvåa i kön fick jag syn på tankrämshyllan som står precis innan kassan. Fasiken! tänkte jag. Jag måste ju köpa en ny!
Kassören tänkte precis säga hej till mig som stod näst i kön och jag grabbade tag i närmsta tub i ren reflex.
Ingen tub jag brukar köpa dock, då jag har ett riktigt colgatesmile enligt mig själv...
Det fick bli denna då den var den enda som jag kunde nå...
En Zendium, tillverkad för Sara Lee H&BC Sverige AB. Classic lät ju bra tänkte jag.
Faktumet var ju att när jag använde den så var det som att borsta tänderna med filmjölk (alltså inte konsistensen utan smaken). Tänk er att gå och lägga sig/ gå till jobbet med filmjölksandedräkt!? Inte det minsta fräshhetskänsla.
Nej för fan. Den dissar jag HÖGT!
Som Sverker skulle ha sagt! Det ni! Den åker i soporna!
Diss 2: Småbarnsföräldrar med vagn i töväder...eller always
Så här i vintertider då tövädret infaller. Kan alla jävla småbarnsmorsor/pappor med barnvagn bara torka av hjulen på vagnen innan ni våldgästar allmäna platser. Det är ju lika viktigt som att man stampar av slasket innan man går in. Folk slår ihjäl sig! Tack för blåmärket på knäet F....or!
NU ska vi hissa! =D
Hiss 1: Felix Herngren
Idag när jag stod i rulltrappan vid t-centralen, påväg upp mot åhlens för att köpa en ny concealer, läste jag på skylten som satt vid sidan av:
" Med din rövstorlek att döma så antar jag att det inte var första gången du tog rulltrappan. // Felix Herngren"
Det gav mig allt ett stort skratt idag. Jag borde lägga hans visa ord på minnet. Samt göra nåt åt det!
Hiss 2: Hoppet
Den andra hissen går till mig själv. Jag har varit ledig idag. Jag har inte lyft skrot, jag har inte skrivit memoarer och inte heller bakat bröd.
Idag har det varit en sån här dag då man loggar in på facebook kl 12:00. INgen är inloggad förutom jag..typ.
Jag äter en halv smörgås innan jag tröttnar och börjar rota i kylen igen utan framgång. Jag klär på mig. Borstar tänderna samtidigt som jag loggar in på facebook igen...ingen inloggad.
Sminkar mig, rotar i kylen IGEN (HAR DET DYKT UPP NÅGOT NYTT!??) Nej självfallet inte.
Jag tänker en stund, kommer inte på nåt. Rotar i kylen igen, inget där. Loggar in på facebook, ingen rolig inne.
Jag behöver en concealer, jag åker in till stan, köper en ny, åker hem. Jag gör om samma procedurer igen. Sen tittar jag på en film.
Som ni ser har detta varit en mycket givande dag. MEN det är ju tur att man alltid kan lägga sig ner med huvudet mot Mecka och hoppas på det bättre! Tror det finns hopp för mig! Wiiieeee! =D
Det här var roligt. Hissa och dissa ska man väl alltid kunna göra!
Imorgon tror jag att jag ska börja med en "MATDAGBOK".
Typ så här: Idag har jag ätit:
10 stycken Kungen av danmark....och nej inget mer.
Peace// Veronica
Vilket glas är mitt??!!
Jag har varit på en liten tjemiddag hos kassa-Fiffi. Det har varit mkt trevligt! Man fick en plats tillbords mitt i en nagelstudio...
tack för en underbar kväll kassa-fiffi(josefin) och chark-linda!
gissa vems glas som är mitt? =) ;) klurigt värre! puss och kram LÖRDAG!
Examensfest på KI
I lördags var jag på examensfest på karolinska institutet med självaste Linda Bergh och Sandra Nygren.
Kvällen började med att jag rev ner farfars tavla påväg mot ytterdörrn, men jag fångade den i farten och satte den under armen och gick. Jag låste dörren och gick in i hissen. När jag står där i hissen och kollar mig i spegeln inser jag att något är på tok. Vad fan ska jag med en tavla till? Det blir nog lätt att komma in med den så säg? Kanske räknas som gratis inträde? vem vet... Jag föddes ju där?
Jag har analyserat bilderna från i lördags. Jag lägger upp några här. Här är Linda och Sandra. PUSS!
Sen kom Lindas kompis som jag inte minns namnet på.
Som ni säkert förstår så är det ingen av oss som tagit examen på karolinska. Utan Lindas syster.
Längst bort i lokalen fanns en scen. Sandra bad mig gå upp på scenen och ragga upp ett gäng som ville vara med på kort. Här är beviset:
Vi hade svårt att hålla balansen
Jag hittade den mest intressanta bilden här. Med tanke på att 90% av killarna på festen såg ut som Bonde söker fru "Roger" som hade allmänt svårt att släppa loss så har vi här en spekulant på det motsatta:
Se hur han riktigt "vädrar" en skönhet. Han börjar smått dansa efter Sandra...
Men vad händer? han får syn på nåt... som får honom att avbryta nästa danssteg. Kan det vara mästerfotografen Veronica? Haha.
Aja kvällen slutade som min vän Sanna had sagt: På White Room som "varnligt".
Peace// Veronica
Jag hade velat kasta ut en hel limpa...men jag hade ingen
Medan Gunde Svan skickar 10000 till offren på Haiti så slänger jag ut två limpor till pippifråglarna...
Peace// Veronica
Peace// Veronica
Gårdagens strapatser
Igår slutade man kl 17 sen bar det av till Nivå 22 för att möta upp hemköpsflickorna(mina gamla kollegor).
Ida, Linnea, Ulle, Nathalie, Elise och Cicci.
Vi satt där ett tag och snackade shiiit, sen drog vi och käkade Pizza. Jag var den enda som åt upp, värsta svullot man är!
Sen drog vill till bowlbreaker. Har ett minne av att killarna bredvidkörde nån form av stön innan de slog iväg kloten. Den första killen hooh!, den andra direkt efter hooh, den tredje killen wooh! och slog iväg klotet. Ida var med på noterna och körde direkt efter hans slag hoooh! och slog sitt klot åt fel håll(bakåt så att den smäller i väggen). Det var dagens tips! (för att citera Maria Montesami).
Sen drog jag, Linna, Ulle, Ida och Elise vidare till Hotel Reisen i gamla stan och drack lite mera vin. Säkert dööögammalt vin, Ulle fick en cider som smakade kiss.
Sen kom Anna Nygren och hennes klasskamrat Viktor. De som pluggar juridik tyckte att vi skulle reklamera cidern för att den inte smakar bra. Anna gick bärsarkargång mot baren och fick en ny (som också smakade kiss).
Viktor gjorde ett nytt försök...men han fick en öl istället. Jaja.
Sen drog jag, Anna och Viktor till White Room för att möta upp Viktors bror med vän. När vi stod i garderobskön så hör jag hur någon ramlar paff på marken nedanför trappan. En brud med sjukt långt hår. Hon reser sig upp sm ingenting och springer in på toa. Hennes kompis verkar tycka att hennes vän är lite väääl överförfriskad.
Då ser jag! Sandra! Jag springer fram och kramar henne. Sandra är en bekant sedan läänge. Hon säger att Linda Bergh är här!
Jag tänker : AHA! Det var hon som ramlade!
Sandra nickar och säger att det var hon som ramlade. Sandra försökte övertyga mig om att inte köpa något att dricka till Linda. OKEJ!
Linda Bergh är en f.d kollega till mig som festar som få. Hon bor i skåne nu.
När man festar med henne vet man aldrig hur det slutar! Sist vi festade träffade jag ju min Mattias för första gången! =)
Jag, Anna, Viktor, Jonas och hans vän försöker ta hand om Linda som febrilt försöker komma med på bild...hahah
Sen förvinner Linda och man hoppades att det slutade väl.
När vi står där vid baren och dansar så kommer ett bekant ansikte upp. Prins Carl-Philip!! Det är trångt och han mååste passera. Jag backar och stryker mig mot väggen(jag tänker lämna plats för kungligheten). Jag drar tag i Anna och säger att lämna plats. Hon svarar lite blont okeeeeeej!
Sen säger jag: Såg du vem det va!!!
Nej?
Prins Carl-philip!
Va! Neeej!? och tittar bort mot hans ryggtavla som försvinner mot utgången.
Anna vil jaga ikapp honom och ställa till med en scen. INte jag. Jag vann.
Sen i toa kön mötte jag Dina, min f.d kollega från Prisxtra.
Sen var det dags för donken. På donken var självaste Martin Eriksson E-type.
Detta har varit en idol till mig en gång i tiden, men den tiden förtränger jag helst. Min bror som var 5 år när hans låt Back in the loop kom. Min bror spelade den heeela tiden om och om igen. När min farbror sedan kom på besök sa han väldigt pedagogiskt: Men Jocke, E-type blir ju trött av att sjunga hela dagen, han måste ju få vila lite också. Joakim nickar förstående och stänger av för ett par timmar. HAHa!
Anna frågar Martin om han inte vill vara med på en bild med henne. Han svarar då att han tyvärr inte är någon "linsare".
Jag stod 10 meter ifrån och tyckte att det var för pinsamt för att se.
Fashinerande var ju att han såg precis likadan ut efter att 13 år gått.
Vi tre skiljdes åt. Jag bäddade ner mig själv när kl slog 05:45.
Fredagkväll slut helt klart!
NY kväll nya tag! Linda Bergh var är du!!!??
Peace// Veronica
En tanke skänkes till Anders "grillkungen"
Idag på lunchen fick man höra en liten historia från vår kära färskvaruchef Anders.
Varför historien kom upp har ju också sina själ. Vi alla undrade ju VARFÖR han haltade...
Tankar som låg bakom förfrågan var:
1. Han tappade tvålen i duschen på varmbadhuset i Täby
2. Hans fruga gav igen för gammal ost
3. Han krälade för länge på marken för att få klart bygget åt sina marsvin
4. Han halkade på gul snö
5. Han har bråck
6. Han har legat fel i sängen...
Ja..listan jag göras lååång.
Men historien blev definitivt en annan:
Han var nämligen ute på sjön och åkte skridskor(grillor). Det var väldigt mycket folk ute och åkte/gick. Han fick syn på en långfärdsåkare(läängre grillor som går något snabbare att ta sig fram med).
Han tänkte att: såå mycket fortare kan det ju inte gå?
Han ökade tankten och kom snart ifatt den långfärdsåkande "tönten". Han mötte blicken hos honom i sidled och snubblar till och hamnar på rumpan.
Långfärdsåkaren : - Sådär går det om man ska spexa! ...och fortsätter åka...
Haha. Stackars Anders!
En bild på Anders på julfesten- där alla turades om att dansa med Anders(mot ens vilja).
När ska du bli trött Anders? =)
Peace// Veronica
En nära döden upplevelse...
Det är tisdag. Jag har hand om stängningen på jobbet. Jag åker på min eltruck med sikte mot nötterna...
haha. Jag märker att ett killgäng på sju personer följer efter mig. Vad kan de ha varit i för ålder...? typ 10-12 år gamla skulle jag tro.
De pekar på mig och pratar livligt. De förföljer mig hela vägen till nötexponeringen. Där stannar jag till.
Men när jag stannade till ramlade två lådor med nötter av trucken så att en massa nötter föll ut.
Jag hann inte ens reagera förrän alla killarna plockade upp alla mina nötter och lade tillbaka dem i kartongerna. Jag stod helt förstummad och tog emot lådorna och tackade så mycket för hjälpen. Jag tog kartongerna i famnen för att sätta på exponeringen.
Men när jag vänder huvudet tillbaka mot trucken (som står 1,5 meter ifrån mig) så ser jag en av pojkarna ställa sig på trucken och försöker böörna iväg... Han lyckas åka typ två decimeter sen stannar han självmant. Alla polarna höjer sina röster med förtjusning.
-Eyyh, fan du e inte klok mannen. Du kan ju inte köra iväg bara, haha.
Jag reagerar och tar två raska steg mot trucken för att stoppa denna lekstuga.
Precis innan jag lyckas dra tag i ratten tar två andra killar tag i ratten samtidigt och utan att veta hur man styr, åker trucken snett emot mig(hade ej truckskor på mig) men de bråkade om vem som skulle styra så då släppte en av dem (då den andra ej var beredd) så att trucken snabbt ändrar riktning mot brödhyllorna(tre stycken). Jag hoppar och skriker att de ska släppa ratten.
Han blev väl rädd när trucken plötsligt skenade iväg åt ett annat håll så han släppte. (Under dessa 5 sek. hann jag tänka hur jag själv fick mina fötter krossade och förblödde) till att jag klarade mig MEN brödhyllorna gjorde dominoeffekten så att jag fick kicken.
Som tur var var ingen skada skedd, mina fötter är hela, brödhyllorna klarade sig med 5 cm och än så länge har jag jobbet kvar.
Jag pustar ut och säger lite chockat: - Gör aldrig så där! Hamnar någons fötter under den här så har man inga fötter kvar! Sen måste man faktiskt ha körkort för att få köra en sån här!
Killarna var ju chockade de med, men jag hör hur en av killarna säger medan de går iväg...
-Eyyh, fan! man måste inte alls ha körkort för en sån där. Eller hur?...
Jag står kvar där gapandes och funderar hur jag skulle ha förhindrat detta. Tryckt på nödstopp innan jag packade upp lådorna? Jag vet inte...typ 10 bast klår en 20-åring. Men de var faktiskt 7 stycken!
Så här skärrad har jag inte varit sedan jag hittade tomtesockan i konfirmatorn...
Ps. Man fattar att det är kallt när:
Man har tappat känseln mellan näsan och överläppen (man märker inte att det rinner)
Man lyssnar på Gyllene tider i I-poden
Man har dubbla långkallingar
Man är konstant kissnödig av allt te
Man är bitter när bekanta drar till Thailand
Man sover med full mundering...
Nu ska jag se på Paradise hotel som jag missat när jag jobbat!
Vi som partade med Patrik på Gotland i somras hejar ju såklart på Patrik! Heja Patrik!
!
Peace// Veronica
...Kvällens outfit...
Alltid lika kul att jobba helg!
Kvällens outfit!
Vem bryr sig? Inte JAG iallafall...
http://www.youtube.com/watch?v=mrWiwI-D1xM
Peace// Veronica
Kvällens outfit!
Vem bryr sig? Inte JAG iallafall...
http://www.youtube.com/watch?v=mrWiwI-D1xM
Peace// Veronica
Jag börjar förstå varför körkortet aldrig blir av...
Nää, så här blir inga körkort gjorda! Skärpning på mig.
Nyårslöften får också bli tre stycken:
1. Körkort
Dags nu känner jag. Jag är 20 år för fasen!
(Brorsan fyllde ju 18 nyss, han får ju inte vara bättre)
2. Träna
Lade ju av med innebandyn pga för mycket jobb och för lite fritid. Har inte rört på mig sedan i oktober.
Ska jag ta tag i bandyn igen så blir det att sätta igång snart innan provträningarna börjar dra igång.
3. Lägenhet
Köpa egen lägenhet. Känner mig som värsta parasiten som bor gratis i min farfars lägenhet(Han bor inte ens här). Jag betalar endast livsmedel. Riktigt bortskämd är jag. Fy skäms!
Ni får ge mig tips på straff ifall jag inte lyckas med allt detta! Minst tre olika straff...kom igen!
Peace// Veronica
...och så uppdaterar vi tomtesockan igen =D
NI ska veta att jag inte legat på latsidan då jag inte uppdaterat tomtesockan på ett bra tag. Nej nej nej.
Ni förstår kära läsare, jag har fått ledgångsreumatism endast i fingrarna, måste bero på kylan ...;O)
Jag hade bestämt mig att åtminstone slå in ett inlägg innan året tog slut, men ni såg ju själva hur mycket det blev av det. Därför har jag bestämt mig att idag den 6/1 -10 lägga upp 3 bilder som får beskriva året som gått:
Jag måste ju främst MOTIVERA!
1. Jag började jobba på Prisxtra den 19/1-09 vilket förändrade mycket. Jag trodde aldrig att det skulle bli som det blev. Men fyfan vad jag trivs på mitt jobb! =D även om man saknar det gamla såklart!(hemköp sekt nr 1)
Men fyfan vad jag trivs! (för att upprepa). För att skona vissa från personalfestbilderna så valde jag att ta en annan bild. En bild där bara en av de mest städade finns med på =o)
Vad för ont har jag att säga om Josefin ? =) läs även hennes blogg:http://www.facebook.com/l.php?u=http%3A%2F%2Fjosefinsdagar.blogg.se%2F&h=4bba0c22f064a965a5d636bee5148aad
2. Den andra bilden beskriver nog den största händelsen under det förra året(eller i fjol som man också kallar det). Jag träffade Mattis. Ni tänker Ronja Rövardotter. Jag med.
Nej. Mattias är nog det bästa som hänt mig på väldigt väldigt länge. Förutom mina underbara vänner och familj så är det nog han som mitt hjärta klappar högst för. Jag tänker inte gå in på detaljer, det är på tok för personligt och slutar i tårar. MEN Mattias är den som är den. Han är DEN som man ler åt bara man tänker på honom, han är DEN som gör en glad när man är glad, glad när man är arg och glad när man är ledsen. Han är den som jag känner igen mig själv mest i.
<3 kyss!
3. Den tredje bilden motsvarar en vän som stått ut med mig i vått och torrt. Min lilla Totikki som jag brukar säga =).
Minns när man först fick syn på henne där på 6-årsverksamheten. Anna var ju störtcool. Jag ville iaf vara som henne! En sån vän som hon bör man hålla hårt! Puss på dig!
Det får vara mina tre bilder för året som gick...(från fiiioool) gnissel gnissel...
Peace// Veronica
Somliga lyckas i livet tidigt...
Morgonen är här...host host. Jag stänger ikväll okej?
Börjar närmare bestämt kl 13 idag.
Sitter och funderar över mitt och Josefins lunchsamtal igår.
Vi bläddrar i tidningen...vi får fram samma blad och utbrister... men åååh!
En liten pojke är på en stor bild i tidningen. Han håller upp ett brev som "han" har skrivit...till stadsminister Reinfeldt. Hur blir jag stadsminister?
Eller hur att det är du som skrivit det? Eller hur att du har alla de där åsikterna. Troligtvis har du en liten mamma där hemma som skulle vilja att du var den mest intelligenta unge i världshistorien. Men det är du inte så hon försöker få in dig på "rätt" spår och skriver ett brev själv för att få dig att verka bättre.
Jag utbrister...-Fan när jag var så där liten ville jag bli polis, brandman, skådespelare eller artist? Det var ju det som stack ut? eller?
Josefin klämmer ur sig... -Fast när jag var liten ville jag bli kassörska...och det är jag ju nu.
Hahaha Josefin har nått sitt mål i livet! Att bli kassörska! My god! Jag tycker att vi alla ger ett starkt hurra för Josefin!
Så här är det varje lunch med Josefin. Våra samtal varierar från Svenska hollywoodfruar, mammas pojkar och paradise hotel till stadsminister Reinfeldt, målen med livet och huruvida man kan svälla en kokosboll i micron.
Jag kan ju sammanfatta det som så att : I löööve it!
Undrar vad samtalet kommer att handla om idag? =P
Hur som helst är man lite avis på att hon nått sitt mål...och inte jag.
Men aja frågan är om hennes indentitet "skyltansvarig" gör sig förtjänt?
Jaja...jag är bara bitter för att jag inte är polis ännu...
Peace// Veronica
Börjar närmare bestämt kl 13 idag.
Sitter och funderar över mitt och Josefins lunchsamtal igår.
Vi bläddrar i tidningen...vi får fram samma blad och utbrister... men åååh!
En liten pojke är på en stor bild i tidningen. Han håller upp ett brev som "han" har skrivit...till stadsminister Reinfeldt. Hur blir jag stadsminister?
Eller hur att det är du som skrivit det? Eller hur att du har alla de där åsikterna. Troligtvis har du en liten mamma där hemma som skulle vilja att du var den mest intelligenta unge i världshistorien. Men det är du inte så hon försöker få in dig på "rätt" spår och skriver ett brev själv för att få dig att verka bättre.
Jag utbrister...-Fan när jag var så där liten ville jag bli polis, brandman, skådespelare eller artist? Det var ju det som stack ut? eller?
Josefin klämmer ur sig... -Fast när jag var liten ville jag bli kassörska...och det är jag ju nu.
Hahaha Josefin har nått sitt mål i livet! Att bli kassörska! My god! Jag tycker att vi alla ger ett starkt hurra för Josefin!
Så här är det varje lunch med Josefin. Våra samtal varierar från Svenska hollywoodfruar, mammas pojkar och paradise hotel till stadsminister Reinfeldt, målen med livet och huruvida man kan svälla en kokosboll i micron.
Jag kan ju sammanfatta det som så att : I löööve it!
Undrar vad samtalet kommer att handla om idag? =P
Hur som helst är man lite avis på att hon nått sitt mål...och inte jag.
Men aja frågan är om hennes indentitet "skyltansvarig" gör sig förtjänt?
Jaja...jag är bara bitter för att jag inte är polis ännu...
Peace// Veronica
När morsan och Mackan drar till rampen
Morsan har skaffat nya skor.
"SKEJTSKOR" hahahaha
Jag fick en liten syn framför mig. 
Tänk när morsan och Mackan(lillebror) drar till rampen tillsammans... Mackan trixar som fan...och mamma står stadigt fastlimmad på skateboarden. Ska hon våga ta sats?
Näe, tror inte det. Hon lär väl köra en Robert Gustafsson....
Hon börjar köra den nya sporten : "Walling".
Man strävar efter att få "Karuchi". Dvs, Man springer in i skateboardrampens vägg med huvudet först så att det bildas ett blodformat märke format som Africa.
Det sorgliga är att man bara kan uppleva "Karuchi" en gång i livet. Annars räknas det inte som en "Karuchi".
Jag vill inte att mamma ska börja köra walling, jag vill ha henne kvar.
Men hon får fan inte börja skejta! är det nån som ska med till rampen så är det ju jag!
Mackan och Verran drar till rampen UTAN skejtskor...
Peace// Veronica
Att leva i misär på Gotland Dag 4
Dagen grydde och vi packade ihop våra saker i bilen. Sanna var orolig att hon inte var tillräckligt nykter för att köra. Men det sket man ju i.
Hanna hade inte dykt upp vid 6-tiden som lovat.
Jag fick springa runt och titta in i varenda trädkoja för att hitta henne. Jag fann henne!
Vi anlände till kajen i god tid. Synd bara att Patrik och Robin köpt fel biljetter...
deras båt gick 3 h senare än vår.
Vi har inga bilder från denna resa. Kanske lika bra det...
Denna båtresa kan inte beskrivas på annat sätt än som en mardröm...
Det var tydligen 3 meters vågor från väst som gungade båten. Barn, föräldrar, mor och farföräldrar och bakis ungdomar kräktes ikapp. Det var som en kedjereaktion. Barnet bredvid kräktes och grät samtidigt, snubben bredvid sprutade ut sitt maginnehåll.
Ungen bredvid Hanna kräktes, Hanna kräktes i sin spypåse.
Sanna som satt och smaskade frukost när hon plötsligt skrek: - Jag måååste spy, NU!
Hon kastar sin bricka i famnen på mig. Jag sprang och gömde mig på toa. Jag var den enda som inte kräktes även om jag ville för att må bättre. Det var som att vara i en skräckfilm. Alla båtpassagerare var smittade av nån hemsk bakterie och jag var den enda friska... HORIBLE!
När jag satt och gömde mig på toa hörde jag hur nån tjej kräktes och garvade på samma gång, det lät väldigt komiskt.
När jag kände att vågorna började ta av, så kunde jag ta mig ut igen. Det var spyor i varende papperskorg, varenda handfat och på nästan varje golvyta. Vafan är det som har hänt?!
När det var en halvtimme kvar av resan så satt vi alla och snackade om denna hemska resa hem.
Hanna: - Fan, alltså jag har nog spytt i varenda papperskorg. Jag bara spydde och garvade samtidigt!
Jag tänkte: Jasså, det var DU! hahaha
Ugen bakom som var ganska liten satt och snackade med sin mamma lite gulligt...
-Jag har kräkits mitt i havet...hihihi
Jag tänkte: -Vad konstigt det är när en skräckupplevelse går in i en humorsituation?
När resan var över och det var dags att hoppa in i bilen igen, började vi att spåra.
Sanna var nog den som spårade mest. Hon började dra upp äckliga spyhistorier från barndomen.
Hon och lillsyrran hade mofflat choklad och bigaråer på en road trip till belgien-frankrike-tyskland osv.
Sanna var 10 år och hade tandställning. De åkte färja och hon spydde som en gris. Hon beskrev i detalj hur hon stod på toan och grävde med handen i käften efter en bigarå som satt fast i gommen på tandställningen!
Jag säger bara oooh, vilken resa!
Misären över...
Skönt att vara hemma igen!
Peace// Veronica
Hanna hade inte dykt upp vid 6-tiden som lovat.
Jag fick springa runt och titta in i varenda trädkoja för att hitta henne. Jag fann henne!
Vi anlände till kajen i god tid. Synd bara att Patrik och Robin köpt fel biljetter...
deras båt gick 3 h senare än vår.
Vi har inga bilder från denna resa. Kanske lika bra det...
Denna båtresa kan inte beskrivas på annat sätt än som en mardröm...
Det var tydligen 3 meters vågor från väst som gungade båten. Barn, föräldrar, mor och farföräldrar och bakis ungdomar kräktes ikapp. Det var som en kedjereaktion. Barnet bredvid kräktes och grät samtidigt, snubben bredvid sprutade ut sitt maginnehåll.
Ungen bredvid Hanna kräktes, Hanna kräktes i sin spypåse.
Sanna som satt och smaskade frukost när hon plötsligt skrek: - Jag måååste spy, NU!
Hon kastar sin bricka i famnen på mig. Jag sprang och gömde mig på toa. Jag var den enda som inte kräktes även om jag ville för att må bättre. Det var som att vara i en skräckfilm. Alla båtpassagerare var smittade av nån hemsk bakterie och jag var den enda friska... HORIBLE!
När jag satt och gömde mig på toa hörde jag hur nån tjej kräktes och garvade på samma gång, det lät väldigt komiskt.
När jag kände att vågorna började ta av, så kunde jag ta mig ut igen. Det var spyor i varende papperskorg, varenda handfat och på nästan varje golvyta. Vafan är det som har hänt?!
När det var en halvtimme kvar av resan så satt vi alla och snackade om denna hemska resa hem.
Hanna: - Fan, alltså jag har nog spytt i varenda papperskorg. Jag bara spydde och garvade samtidigt!
Jag tänkte: Jasså, det var DU! hahaha
Ugen bakom som var ganska liten satt och snackade med sin mamma lite gulligt...
-Jag har kräkits mitt i havet...hihihi
Jag tänkte: -Vad konstigt det är när en skräckupplevelse går in i en humorsituation?
När resan var över och det var dags att hoppa in i bilen igen, började vi att spåra.
Sanna var nog den som spårade mest. Hon började dra upp äckliga spyhistorier från barndomen.
Hon och lillsyrran hade mofflat choklad och bigaråer på en road trip till belgien-frankrike-tyskland osv.
Sanna var 10 år och hade tandställning. De åkte färja och hon spydde som en gris. Hon beskrev i detalj hur hon stod på toan och grävde med handen i käften efter en bigarå som satt fast i gommen på tandställningen!
Jag säger bara oooh, vilken resa!
Misären över...
Skönt att vara hemma igen!
Peace// Veronica
