Farväl Alexandra!


Alex åker hem i natt. Därför tänkte jag skänka en tanke till henne nu på bloggen.

Jag gick en promenad till Alex, man bor ju på landet så man hann se mycket...

Det första jag fick se när jag tog av in på grusvägen var mördarsniglar.
De var överallt! De sprider sig väldigt snabbt, de äter upp blommor (växter över lag) vilket gör ett rent helvete för de som odlar i trädgården. Det man ska göra är att kapa av dem på mitten. Gärna på mitten...

Jag iaktog en mördarsnigel...


Jag kände avsky, död och vrede.

Jag har under några veckors tid vaknat upp nynnandes på eurodisco men jag tror att jag börjar tillfriskna...
I samma ögonblick jag såg denna varelse så började jag rent automatiskt sjunga låtar som går likt "She's a killer" och "Cause I'm a war machine". Paul Stanley släng dig i väggen!

Jag begick mord. Jag syndade.



Men jag hade dödens skor på mig...och det var dem som kapade honom på mitten...NOT ME!




Jag och alex har tillbringat alla års första möten med att spela Sverigespelet.
I år gjorde vi ett undantag...vi tillbringade årets sista möte med att spela Sverigespelet.
Jag vann när jag körde kulturturnén och förlorade på historiska färden. Men oavgjort är oavgjort. Ett år kvar till revansch!




Bye Alex! See ya soon! I want my revansch NOW! I have to win!

Kiss

Peace // Veronica

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0